Trots mitt extremt manliga yrke i de värsta av professioner så har jag ingen erfarenhet av infantil machodyrkan. Jag förstår inte ens som kvinna, och därmed “offer”, vad de pratar om. Det är mindre än 1% av männen i Sverige som begår övergrepp. De som gör det anses sjuka av resten av manligheten. Övergrepp är inte norm - de är undantag. Varför tas det upp som ett huvudproblem i Sverige?

Dagens feminism säger att kvinnor alltid är offer, medan allt som drabbar män är deras eget fel. Ur ett globalt perspektiv kan det argumenteras för att kvinnor är förtryckta. Så är det dock inte längre i Sverige. Här är det kvinnor som står för agendan och tyckandet i det svenska debattklimatet.