Det industriella folkmordet är en socialistisk idé Nazisterna tog efter Sovjet

Man kan tycka att historia är jättetrist, men utan att veta var vi varit, så vet vi inte var vi är på väg. Det går heller inte att tala om kulturmarxism utan att förstå vad marxism är. Ska man dekonstruera PK-ismen så måste man studera dess beståndsdelar, och det är verkligen så att Marx har ett skrämmande stort inflytande på vår samtid, trots att vänstern är liten rent partipolitiskt.

21 januari 2017 av Gertrud1

Även om han inte tolkats rättroget så vilar s.k. kritisk teori och postmodernismen på hans tankar, och dessa bisarra tankar styr dagens samhällssyn och debatt, och leder oss lika käpprätt åt helvete som de politiska försöken att skapa samhällen byggt på Marx teorier. Vi som folk måste genomskåda vad som sker och stå emot.

Historieböckerna i skolan lär oss istället att Hitler och Tyskland var de onda, och resten av världen de goda. Detta grepp använder också våra politiker idag för att behålla makten. Därför brunmålar man kritiker och försöker lura i folket att SD är de onda (svarta), medan de själva är goda (vita). Å andra sidan så drar andra mörka krafter åt ett helt motsatt håll, så människor känner sig tvungna att välja sida - Ont eller gott.

Men det handlar inte om två sidor, utan vi har alla ett val mellan att agera civiliserat eller ge efter och bli barbarer. Det sätt som den självutnämnda goda sidan bedriver sin kamp och hetsjakt på är allt annat än civiliserat. För att stå emot dem och avväpna dem behöver vi lite historia.

Att filosofen Karl Marx upprördes över hur arbetarna behandlades i hans samtid är fullt naturligt. Det var ett lidande och en hänsynslöshet inför det levande som är svår att föreställa sig idag. I större samhällen utan lagar är det lätt att egoismen breder ut sig eftersom man inte känner varandra och inte kan relatera till varandra på samma sätt som i de allra tidigaste jägarsamhällena, då bytet fördelades så att även gamla och sjuka fick mat. Vi människor är flockdjur. Vi konkurrerar visserligen som individer, men som art så behöver vi också varandra. Vår samarbetsförmåga har varit avgörande för artens överlevnad. Med andra ord är det som det ska när Marx vill ha en bättre värld än den i hans samtid, där de mest rovgiriga narcissisterna och psykopaterna föder sig på den egna arten i någons slags bildlig kannibalism.

Däremot så var han ingen altruist eller filantrop, och han har ett grundläggande felantagande i sin analys när han menar att kampen är binär. Det är hans tänkande som är binärt, dvs svartvitt. Arbetarna var givetvis bara produktionsmedel under industrialismen, men människor är i socialismen också bara medel - utbytbara kuggar i maskineriet.

Enligt Marxs och Engels teori så hade feodalsamhället besegrats av borgarklassen, varpå den kapitalistiska epoken uppstod. Kapitalismen menade man i sin tur skulle komma att besegras av arbetarnas revolution och ersättas med proletariatets diktatur, dvs den socialistiska staten. Detta statsskick menade man var en fas där omfördelningen av makten och medlen skulle ske så att den kommunistiska världsordningen senare kunde uppstå.

Notera att i den marxistiska teorin, och särskilt i efterföljarnas bruksanvisning av teorin, så ska detta genomföras internationellt. När en stat börjar så kommer arbetarna i de andra staterna följa efter. I den kommunistiska utopin kommer inga stater att behövas, klasser kommer heller inte finnas och heller ingen politisk centraliserad makt. Slutmålet för människans socioekonomiska evolutionära utveckling var enligt denna teori inte bara kommunismen i sig, utan man skulle skapa en helt ny världsordning med en helt ny människa.

Segraren skriver historien och fokus har därför varit på Hitlers ondska, men även Marx delade in människor i över och undermänniskor, och rättfärdigade mord på de som inte var möjliga att uppfostra "i den rätta andan". Kommunismen är en ideologi som i ännu högre grad än Hitlers nazism handlade om att skapa en ny människa genom att göra sig av med icke önskade element. Det som ser gott och medmänskligt ut på ytan var men är i själva verket sjuka människors lek med människor som de enbart vore brickor utan egenvärde i deras spel.

Engels skrev i Marx tidning att när den socialistiska revolutionen sker så blir det starten på klasskriget, (ja kriget - inte kampen). Han menade att primitiva samhällen som låg två steg efter i utvecklingen, eftersom de inte ens var kapitalistiska (t. ex. baskerna, bretagnarna, skottarna och serberna), bestod av ett "rasernas avskräde", och menade att de helt enkelt måste utrotas eftersom de inte kunde fostras till revolutionärer. Han pratade också om slaviska folk och deras vulgaritet och smutsighet, och menade t. ex. att Polen inte hade något skäl att existera. För socialister är människor endast medel för den kommunistiska idén, som skall genomföras till varje pris. Så är det även idag. Även om man inte förespråkar folkmord så hymlar t. ex. inte Göran Greider med att “staten är viktigare än individen och att individen kan offras för gruppen.” 

Marx är stamfader till det moderna politiska folkmordet. Ingen annan modern tänkare förordade utrotning på grund av ras. Det är ingen slump att alla kommunistiska samhällen har börjat med att döda 10% av befolkningen, inte för att de var fiender per se, utan för att få rätt material för det nya samhällsbygget. Man dödade medvetet de intellektuella, de bästa arbetarna och ingenjörerna. Göran Greider har uttryckt att de särbegåvade eleverna behövs för att blanda upp skolorna i problemområden. Inte heller han har något problem med att den kompetensen går förlorad vid det förfarandet. Det viktigaste är att alla är “lika värda".

Även om marxism är olika efterföljares mer eller mindre fria tolkningar av Marx, så har alla utförare av Marx teorier trott på hans teorier om klasskriget, och att ultimat harmoni och jämlikhet uppstår först när vissa grupper är avrättade. Lenin:

"If for the sake of Communism it is necessary for us to destroy 9/10ths of the people, we must not hesitate."

Det är alltså inte så att "kommunism inte fungerar i praktiken", utan det är så kommunism ser ut. Hitler som är med på denna bild talade öppet om att han noga studerat Marx, vilket Lenin och Trotskij också gjort, och dessa två var först med att kunna omsätta marxismen i praktiken.

1917 hade folket och militären i Ryssland tröttnat på första världskriget och revolterat mot Tsaren. I det instabila läget under demokratiseringsprocessen så passade Bolsjevikpartiet på att genomföra den marxistisk revolutionen. Lenin skrev i ett brev: Häng minst 100 Kulaks (jordägande bönder), avrätta gisslan, och gör det så att människor hundratals mil omkring ser det och skakar av skräck.

Men Marx förutsägelse stämde inte. Arbetarna i andra länder följde inte efter. Tanken var ju  att alla arbetare i Europa skulle förena sig i en gemensam sak för "fred och rättvisa" mot kapitalismen. Istället ställde arbetarna i väst lojalt upp på sin egen nations sida i kriget. Arbetarna i Europa identifierade sig alltså inte främst med klass utan med sina nationer. Marxisterna i Europa såg dock inte detta som något problem med teorin i sig, utan menade att det var fel på arbetarna, och att man måste fokusera på att flytta lojaliteten från arbetarnas länder till de förtryckta över hela världen.

De var ännu inte medvetna, och man menade att den dåtida västerländska kulturen stod i vägen då den var borgerlig till sitt ursprung. Man menade alltså att institutioner, traditioner, idéer, och värderingar var i vägen för den internationella revolutionen. Den "kapitalistiska kulturen" måste därför raseras. Marxisterna menade alltså att för att bereda väg för revolutionen måste man starta en kamp mot den västerländska kulturen, den kristna tron, etiken och det kristna kulturarvet. Sovjet kom därför att finansiera vänstern i Tyskland och man hoppades att Tyskarna skulle följa efter.

1923 startade den argentinsk-tyska marxisten Felix Weil en tankesmedja för driva det vetenskapliga studiet av marxism framåt. Vid Frankfurts universitet i Tyskland inrättades till och med en institution för detta ändamål. Det skulle från början heta "Institutet för marxism" men döptes istället till "Institutet för social forskning". Idag kallas det för Frankfurtskolan. När Max Horkheimer 1930 tog över lärostolen i socialfilosofi vid detta institut försökte man bland annat kombinera marxism med freudianism, dvs man försökte se Freuds teorier angående psykologiskt intrapsykiskt förtryck som ett uttryck för överklassens förtryck av folket.

Det var här som tankar om den sexuella revolutionen föddes. Man menade att när människan frigör sig sexuellt så kommer hon inse vilken klass hon tillhör och starta den ekonomiska revolutionen. Vidare användes psykoanalytiska idéer (väldigt långt ifrån dagens psykologi, men väldigt lämpliga) för att patologisera de grupper som utpekats som förtryckare. Det är alltså härifrån som mycket av dagens diskurs har uppstått. Diskurs är ett spännande ord här, då det avser hur samtalet/diskussionen inom gruppen förs, vilka begrepp som används, och vilken syn man har på det diskuterade. Det är detta som termen kulturmarxism avser, dvs att marxisterna faktiskt skapat nya vägar för att skapa det kommunistiska samhället utan en blodig revolution. När det inte längre håller att tala om klasskrig och folkmord, så får man använda andra metoder för att föra samma krig, men i dagens diskurs kallar man det kamp och har lindat in det hela väl. Vi ser det idag överallt, på Universiteten när man talar om genus (könskampen), när Åhléns skall uppfostra oss till goda revolutionärer mot en påstådd förtryckare (rasismen) etc. Jag kommer ge fler exempel på vilket genomslag Frankfurtskolan fått, men vill uppehålla mig ett tag till vid Marx påverkan på hela vårt samhälle och vårt sätt att tänka.

Efter Lenins död 1924 publicerade New York Times en liten notis om ett nytt nationalsocialistiskt parti som bildats i Tyskland där man menade att Lenin och detta nya partiets ledare Adolf Hitler var jämförbara. Skillnaden mellan kommunismen och Hitlers ideologi var hårfin enligt en artikelförfattare vid namn Dr. Goebbles.

Faktum är att den tidiga nazistiska propagandan är en kopia av Bolsjevikernas propaganda (se dessa kopierade affischer). Ideologierna är mycket lika, de är ju socialism båda två. I själva verket så har Hitler plagierat mycket från Marx, vilket han tillstod i den inre kretsen. Nationalsocialismen är baserad på marxismen rent doktrinmässigt. Det är en obetydligt skillnad i tolkning av Marx. Det är två former av socialism, den ena är internationell medan den andra är nationell. Det som de två ideologierna är oeniga om är vilka grupper som måste dödas för att det nya och bättre samhället skall uppstå.

Socialisterna stödde alltså inte Hitler för att de var vilseledda, de visste att han skulle döda. I själva verket var det just därför de gav honom stöd. Författaren, socialisten och den politiske rådgivaren Bernard Shaw stödde Hitler i massmedia, och menade både pompöst och självgott att det fanns människor som faktiskt inte var till nytta, utan mera var till besvär, och som man därför kunde göra sig av med. Hans syn på förståndshandikappade var lika brutal som Hitlers. Människor som inte var produktiva hade inte rätt till produktionens frukter och skulle heller inte belasta samhället enligt Shaw, samtidigt som han avskydde klassorättvisor och alla former av förtryck (?). Han fick också nobelpriset. Hitler nominerades, men det gick inte så långt.

Shaw menade på fullt allvar att människor skulle rättfärdiga sitt existensberättigande, säg vart sjunde år. Om de inte kunde det, hade staten inget bruk för dem. Bernard Shaw trodde på folkmord, kanske inte för ras, men för de han såg som odugliga. Shaw motsatte sig senare nazismen då han menade att den hade förvrängt marxism bortom igenkännande. Gasande baserat på nationalitet var oförsvarbart menade han. Sorteringen skulle baseras på klass. Den enda sanna marxismen menade han utövades i Sovjet - den utrotade strikt utifrån "klassfiender".

Dessa herrar har gemensamt med andra diktatorer det svartvita tänkandet. Det narcissistiska föraktet för svaghet. Den objektifierade synen på människor, där de inte är individer med ett egenvärde utan simpla ting.

Socialism säljer in sig med ord som solidaritet, men det handlar inte om folkets väl utan om statens. Det är därför inte att förvåna sig över att vår regering kör över sina egna medborgare, att de inte bryr sig om barn, gamla och sjuka och de som inte är till användning i deras experiment. Våra styrande idag har samma svartvita tänkande, de är lika empatistörda som Bernard Shaw, Hitler, Marx och Lenin och Stalin som ser samhällsbygge som lek med klossar.

Människor med makthunger och psykopatiska drag får lätt med sig massorna, de vet vilka strängar de skall spela på. Detta är en skickligt orkestrerad masspsykos. På exakt samma sätt som det tyska folket dyrkade Hitler så dyrkar många i Sverige nu "solidariteten" och vill skapa en bättre värld och ett bättre folk, och de som inte passar in objektifierar man och demoniserar och tillåter sig att behandla omänskligt. Det här mantrat "allas lika värde" är bara till för att förleda massorna. 

Åter till Sovjetstaten. Omedelbart efter maktövertagandet vid revolutionen så startade utrensningarna. Lenin skapade en hemlig polis och utfädade en ukas där alla "klassfiender" skulle rensas ut. Det här med olika ord förvillar, det betyder påbud, med andra ord inte helt olikt en fatwa.

Minns de tio procenten jag nämnde tidigare, de som rensades ut var lärare, präster, husägare, jordägare och pacifister. Dessa dödades eller skickades till Sibirien där det till slut måste byggas koncentrationsläger. Människor protesterade givetvis och inbördeskrig utbröt, men folket kuvades med en otrolig brutalitet. Ur ett brev från Lenin:

“Kamrater! Kulakernas uppror bör obarmhärtigt slås ner. Hela revolutionens intresse kräver detta, ty nu pågår överallt den sista avgörande striden mot kulakerna. Exempel bör statueras. Häng åtminstone 100 kända kulaker, rika män och blodsugare, men så att människorna säkert ser det. Publicera deras namn.Fråntag dem all säd.Utse gisslan - såsom det utsades i gårdagens telegram.

Gör detta på ett sådant sätt att människorna på hundra versts avstånd ser, fruktar, vet och skriker: de stryper blodsugarkulakerna till döds. Bekräfta telegrafiskt mottagandet av detta meddelande och verkställigheten.

Er Lenin.

P.S. Få fram några verkligt hårda män.”

Det yttersta målet för kommunismen är att göra om folket och skapa en ny människa som tänker, agerar och ser ut på ett annat sätt. Känns det igen? Även nazisterna drömde om en übermensch, man hade till och med ett avelsprogram, Lebensborn, för att förädla den ariska/germanska rasen.

Båda dessa ideologier bygger på missnöje med hur naturen ser ut. Båda systemen är i strid mot den mänskliga naturen, vilket är kännetecknande för totalitarismen. Det handlar alltså inte bara om diktatoriska auktoritära regimer, utan om totalitära element som ska omdana naturen, som utger sig för att bygga på vetenskap.

Nazismen bygger på falsk biologi, medan socialismen bygger på falsk sociologi. Håll den tanken…

När Lenin senare blev sjuk så manövrerade Stalin ut Trotskij. Man vill lägga all skuld för det som sedan hände på Stalin, men Trotskij var ingen teddybjörn. Han startade Röda armén och var den som skapade de första ryska koncentrationslägrena. Han författade också boken "Kommunismen och terrorn" där han försvarade tortyr och terror. Trotskij blev senare utmanövrerad av Stalin och fick gå i exil. Han blev också utslängd från det internationella samarbetet, och bildade en ny "international", den Fjärde internationalen. Den representeras i Sverige av Socialistiska partiet och i USA av Socialists Workers party. Värt att nämna är att Trotskij förespråkade entrism, dvs att infiltrera andra partier, vilket uppdagats att både SSU och Ung Vänster varit utsatta för, och är något som pågår än i dag.

Idag talar vi om "kriminella" handlingar i Nazityskland under andra världskriget, men Tyskland liksom Sovjet var "kriminellt" till sitt väsen. Stalin undertecknade inte dödsdomar ensam, utan andra medlemmar i politbyrån fick också skriva under. Vi har det i oss, vi gillar att jaga. Det går hos människan att locka fram en blodtörst, vi är ju rovdjur. Vi gillar att vara elaka. Därför krävs civilisation för att hålla dessa lustar i schack. När man väljer att utse en syndabock, eller en grupp som det är lovligt att skada, så avsäger man sig ansvaret för sin egen blodtörst. Har man gud eller rätten på sin sida så tillåter man sig. Det enda sättet att hindra det här från att fortgå är att bekämpa det svartvita tänkandet att ta över i en större grupp.

Det bekväma och självrättfärdiga sättet att se på världen är att dela in den i ont och gott, men det är inte individen som är ond eller god, utan handlingen. Därför kan människor vara en god familjefar och samtidigt delta i massmord. Människor kan också vara skötsamma på ytan inför arbetskamrater och familj för att när ingen ser utföra bestialiska handlingar. Vi människor vill ha det enkelt och begripligt och därför går vi på propagandan. I dagens Sverige så är PK-ismen propagandan, den som gör SD till syndabockar och de onda, trots att de onda handlingarna begåtts av de andra partierna. SD har ännu inte haft så mycket chans att begå onda handlingar, men PK-ismen gör gällande att de så fort de kommer till makten kommer att förvandlas till NSDAP. Men trots historieskrivningen så var det tydligt och klart för alla inblandade vad Hitler ville åstadkomma - upprättelse för Tyskland efter förlusten vid första världskriget, ökat livsrum, och bevarandet av den ariska rasen. Jag har inte hittat någonting liknande i Sverigedemokraternas partiprogram, däremot är andra partiers agendor rätt skrämmande, men mer om det senare.

Poängen är att inte heller Stalin inte var en ensam galning att skylla allt på. Han "uppfann" inte folkmordet i Sovjet, däremot så systematiserades det under 30-talet. Vid utrensningarna sköts människor med nackskott och lades som sardiner i massgravar. Olika områden fick olika kvoter att slumpmässigt rensa ut, fanns inga fiender så sköt man folk slumpvis, och när det var gjort så bad man i provinserna om större kvoter igen och igen, som det man sysslade med var älgjakt. Bara mellan 1937-1941 så rensade man ut 11 miljoner människor.

Under det mest effektiva folkmordet i historien Holomodor i Ukraina där Stalin svalt ut befolkningen dog mellan 1929-1934 runt 32 miljoner människor. Bara under 1933 svalt 7 miljoner ukrainare ihjäl. Ukrainarna var motståndare inte bara mot kommunismen, utan också mot det etniska förtrycket de var utsatta för.1932 satte Stalin igång en svältoffensiv mot Ukraina för att inte förlora området som skydd mellan det egentliga Ryssland och Europa, vilket enligt mig är anledningen till att Ryssland inte vill förlora det idag. 1932 stängde alltså Stalin gränsen mot området och konfiskerade spannmålen. De som sökte mat sköts från 12 års ålder och uppåt av NKVD (föregångarna till KBG).

I själva verket har Hitler lärt sig allt av Sovjet. Sovjets terrormaskin hade varit igång 20 år innan Tyskland ens hade börjat. Gestapo utbildades i terror och tortyr av Sovjets säkerhetstjänst NKVD. En delegation från Gestapo reste också till Sovjet för att lära sig bygga koncentrationsläger, det är ingen tysk uppfinning. Koncentrationslägren i Sovjet hade med tiden blivit många. Där sysslade man med systematiserade avrättningar långt före gasugnarna. Man hade rum i källaren där människor togs in och sköts, där fanns avrinningskanaler som på vilket slakteri som helst. Ibland avrättades flera hundra per kväll, kropparna lades på lastbilar och kördes iväg till massgravar i naturen utströdda över hela landet.

Nedan en karta över de koncentrationsläger i Sovjet 1923-1961 där krigsfångar genom arbete skulle uppfostras till att bli goda sovjetmedborgare. Hitler snodde även det där om att "Arbete befriar" från Sovjets "Arbete en ära".

1938 annekterade Hitler Österrike och invaderade Tjeckoslovakien. Det var klart för alla att Hitler var ett hot mot resten av världen. Men Stalin vägrade att skriva på en koalition för att stoppa honom, då den Sovjetiska staten var internationalistisk. Kampen var internationell, och hade inte med nationer utan med klass att göra. Hitler hade i Mein Kampf tydligt deklarerat att "den ryska bolsjevismen måste betraktas som ett försök i det tjugonde århundradet från judendomens sida att tillägna sig världsherraväldet". Kommunisterna var också de första att internerades och skickades till läger när Hitler fick makten 1933. Hitler såg också de slaviska folken som undermänniskor. Han såg de egalitära kommunisterna som sin ideologiska motpol och ansåg bolsjevikerna styrda av judarna. Hitler hade sedan han kom till makten hävdat att ett krig mot de slaviska folken var oundvikligt och skulle föra Tyskland till världsherravälde. Vad det handlade om var att komma åt bördig mark för att försörja populationen. Men i Mein Kampf förespråkade Hitler tysk expansion österut för ökat "livsrum" ända bort till gränsen mot Asien. Detta område menade han skulle befolkas av ariska tyska bönder medan lokalbefolkningen i Östeuropa (slaverna) skulle användas som slavarbetare. Så Hitler var helt klart ett uttalat hot mot delar av Sovjet, trots detta skrev Stalin inte på.

Stalin ville att Hitler skulle göra jobbet åt honom, dvs ödelägga Europa varpå han själv skulle komma som en befriare. Men Hitler hade inte resurser att inta hela Europa själv, han behövde ett skydd på ena flanken och han behövde varor. Efter misslyckade försök att skapa en pakt med England, så signerade Sovjet (som ville vinna tid) och Tyskland 1939 en icke-angreppspakt, den s.k. Molotov- Ribentropppakten. Den innebar att i det egalitära Sovjet skulle NKVD föreslå regeringen att:

"…judar skulle avlägsnas från styrande organ. Samt att judar och deras barn skulle hindras att arbeta inom kultur och skola." 

Stalins agerande försvarades länge av Igor Radionov (utrikesminister fram till 2014), som menar att det var en kamp mot den judiska fascismen. Uppgörelsen innebar på pappret att de båda länderna skulle dela på Europa mellan sig. Detta var länge något som Sovjet förnekade men dokumentet går att se på filmen i denna länk. Tyskland hade varit med och finansierat den ryska revolutionen, och ryssarna finansierade i sin tur Hitlers krig, med spannmål, olja och järnmalm mot att Sovjet skulle köpa tyska maskiner. Sovjet skulle också agera som bulvan ifall Tyskland skulle utsättas för blockad, vilket gjorde den brittiska blockaden av Tyskland verkningslös.

Sovjet förband sig genom avtalet att hjälpa Tyskarna att få fatt i judar, och Molotov deklarerade att det var kriminellt att motverka nazismen, varpå kommunisterna i Europas länder övertalades att sabotera motståndsrörelsen, och stödja nazisterna. Tanken med pakten från Sovjets sida var att  vinna tid, samt förhindra en pakt mellan England, Frankrike och Tyskland, eller mellan Tyskland och Japan.

En vecka efter att avtalet undertecknats av utrikesministrarna så anföll Hitler Polen, och Stalin gjorde gemensam sak ett par veckor efter. Angreppet skedde under parollen att man skulle bekämpa fascismen. Givetvis motiverades det sovjetiska anfallet på Finland med att Finland var fascistiskt.

Vi har lärt oss att krigsförbrytelserna endast begicks av nazisterna - det var ju de som ställdes inför rätta. Men Sovjet utrotade 27 miljoner människor. Massavrättningar utvidgades till de ockuperade länderna. Även dessa länders arbetare skulle "befrias", så man gjorde sig av med militärerna och jordägarna och de "bästa”. Det tillkommer alltså de som Sovjet utrotade i de ockuperade länderna där hela folkslag deporterades till Centralasien i boskapsvagnar, och de "folkfiender" som inte avrättades sattes i koncentrationsläger.

Ett år efter pakten med Sovjet, när Hitler anfallit Norge, Danmark, Holland, Belgien och Luxemburg med framgång skriver Hitler på ett nytt avtal, en tremaktspakt med Japan och Italien. Han började då att planera attacken på Sovjet, och ett år senare anföll han. Sovjetunionen kom därefter att bli en av de allierade, vilket resulterade i att sovjetiska krigsförbrytare som drog ut naglar skar ut tungor, slog spikar genom skallen på folk och på annat sätt torterade människor till oigenkännlighet kom att avlönas med biståndspengar från väst.

För Storbritanniens del så innebar attacken mot Sovjet en chans till en allians med en stor och mäktig bundsförvant. Storbritannien hade inte en chans mot Tyskland ensamt. Churchill var en antikommunist och han uttryckte situationen såhär:

“Om Hitler invaderat helvetet hade jag åtminstone talat positivt om djävulen i underhuset."

Det är en vanlig försvarsfras - Vi visste inte. Men nog visste man. Man visste vad som försiggick i Tyskland och man visste vad som försiggick i Sovjet. Att man var emot Sovjet handlade om att man var kapitalist och inte mot dåden som skedde där. Att man var emot Hitler var för att han var ett hot mot den egna staten och inte för hans idéer vilka var idéer som delades av många i Europa. Churchill om judarna 1937:

"It may be that, unwittingly, they are inviting persecution - that they have been partly responsible for the antagonism from which they suffer," it said. "There is the feeling that the Jew is an incorrigible alien, that his first loyalty will always be towards his own race."

I senare tappning:

"If we judged everyone of that era by the standards of 21st Century political correctness, they'd all be guilty, he notes. "It shouldn't blind us to the bigger picture."   

Alla vet hur kriget slutade, att Sovjet till slut besegrade Tyskland med den brända jordens taktik och senare intog Berlin.

Vad de flesta dock inte vet är att ryssarna inte förstörde nazisternas koncentrationslägren i östra Europa, utan övertog dem, och satte sina fångar där. I dessa läger utfördes medicinska experiment på levande människor och samma sorts sadistiska övergrepp, bara för nöjes skull, som vi fått höra om drabbade judarna i lägren. Likaså förekom sexuella och sadistiska övergrepp på kvinnor där de torterades och våldtogs i timmar och dagar. Det upphörde alltså inte efter kriget, och till skillnad mot SS officerarna som ofta skäms för vad de gjorde, så är veteranerna från KGB både dekorerade och stolta över både sig själva och Sovjet.

Medan vi alla fasar för de krigsförbrytelser Mengele och andra gjorde sig skyldiga till så har Sovjet sluppit under radarn. Enligt brittisk krigslag har de också fått immunitet då krigsförbrytelser per definition bara utövades av nazister. De enda offer som fått någon slags upprättelse är judarna i väst. Tyskarna har gjort upp med sitt förflutna men det har vare sig Ryssar eller vänstern eller högern i Europa gjort. Därför är vi blinda för de krafter som är i görningen idag.

Vladimir Putin (tidigare KGB) menar att Sovjetunionens fall är århundradets värsta geopolitisk katastrof, då det innebar att flera miljoner ryssar hamnade utanför landets gränser. Anledningen att de var där var är för att de placerats där av Sovjet för att hamna i majoritet i de ockuperade ländernas stora städer, vilka rensats ut enligt regeln om de 10% för att säkerställa stabilitet i religionen. På samma sätt som Tyskarnas förnedring efter första världskriget gjorde det lätt att piska upp en stämning i Tyskland för återupprättelse så får den förnedring som det innebar för Sovjet att tappa de ockuperade länderna rasistiska krafter att växa i Ryssland. I ett land där mord ses som försvarbart om det rensar samhället så begås övergrepp av befolkningen mot grupper de inte gillar. Förövarna ses som hjältar och i skolan har eleverna fått lära sig att brotten mot mänskligheten var heroiska stordåd.

I ett land eller en kultur där vi premierar att vara civiliserade, så utförs bestialiska dåd av enstaka sadistiska "psykopater". I krig och under skräckregimer sätts civilisationens lagar och normer ur spel. Premieras våld så eskaleras det. Det är enkel inlärningspsykologi, så kallad klassisk betingning. Gränserna flyttas hela tiden framåt för vad som är acceptabelt och sadisterna har till slut fria händer, och kan rentav ses som hjältar. Många vill förminska nazisternas dåd under kriget, men jag ser inget vettigt med att blunda för att människor kan bli bestialiska om vi tillåter det.

Vad som däremot blir helfel är att fokusera på grupp och inte på handlingen. Fokuserar man på grupp så fastnar man i svartvitt tänkande vilket egentligen inte är tänkande utan kännande. Vi och dem. Vi de rättfärdiga och de de onda. Problemet med detta är uppenbart. Ser man nazismen som de onda och judarna som offer så blundar man för den större gruppen av offer. Det finns många siffror i omlopp men mer moderna talar om att olika ideologier dödat 145 miljoner människor varav kommunismen ensam skördat 95 miljoner människoliv världen över. Ändå benämns Förintelsen som det största brottet mot mänskligheten. Detta måste ju bero på något. Hur vi blivit så indoktrinerade kommer jag skriva om i senare delar, och försöka förklara varför det inte är gruppen, eller människorna, utan olika ideologier som är det största hotet.